Portföljobligationer

Portföljobligationer var vanligare tidigare men innebär i princip att investeraren får en spridning på olika marknader via ett antal s.k korgar. Investeraren får sedan avkastningen på den ”korg” av tillgångar som gått bäst. Om ”korgarna” avviker mycket från varandra och samtidigt har potential att stiga ordentligt är det en attraktiv lösning. Det är dock viktigt att undvika en alltför intuitiv bedömning av lösningen utan försöka göra en uppskattning av hur mycket investeringsalternativen faktiskt kan avvika från varandra.

Portföljobligationer

En aktieindexobligation sänker risken såtillvida att nedsidan är på förhand given och begränsad. Däremot kan den öka koncentrationsrisken, dvs att placeringarna blir koncentrerade till en viss tillgång eller region. I en portföljobligation får investeraren istället avkastningen på den tillgång som visat sig gå bäst i efterhand. Det låter förstås som det bästa av världar men innebär också att tillväxtdelen – dvs optionen – i normala fall är dyrare i en portföljobligation. Alternativt att konstruktionen är sådan att de olika alternativen inte skiljer sig så kraftigt åt som det verkar vid en första anblick.

I en vanlig aktieportfölj får investeraren ofta rådet att diversifiera, dvs köpa ett antal olika aktier i ett par olika branscher. En aktieindexobligation hanterar risken på ett annat sätt; det insatta kapitalet är helt eller delvis garanterat. Däremot så innebär en sådan lösning att tillgångarna blir mer koncentrerade och att exponeringen mot andra tillgångsslag minskar. Portföljobligationen är ett sätt att försöka minska den här nackdelen med indexobligationen. En portföljobligation består oftast av 3-4 olika korgar som i sin tur består av olika tillgångar med olika ingående vikter. Det kan t.ex se ut som nedan;

Korg 1Korg 2Korg 3
Aktier 50 % Aktier 25 % Aktier 25 %
Räntor 25 % Räntor 50 % Räntor 25 %
Råvaror 25 % Råvaror 25 % Råvaror 50 %

Investeraren får sedan avkastningen på den korg som har gått bäst. I det här fallet är det enkelt; stiger aktier mest blir det korg 1, stiger räntor mest blir det korg 2 och om råvarorna stiger mest blir det korg 3. Anta t.ex att avkastningen på aktier blir 20 procent, räntor 12 procent och råvaror 15 procent. Då kommer avkastningen i korgarna bli som följer;

Korg 1: 0,5 * 20 + 0,25 * 12 + 0,25* 15 = 16,75 %
Korg 2: 0,25 * 20 + 0,5 * 12 + 0,25 * 15 = 14,75 %
Korg 3: 0,25 * 20 + 0,25 * 12 + 0,5 *15 = 15,5 %

I det här fallet är det som nämnt enkelt att se eftersom vikterna är konstanta, det är bara tillgångsslagen som varierar. I en mer komplex sammansättning där t.ex korg A har 50 procent aktier, 40 procent räntor och 10 procent råvaror medan korg B har 40 procent råvaror, 30 procent aktier och 30 procent aktier är det inte lika enkelt att på förhand avgöra vilken korg som gått bäst bara på basis av att det finns mest av den tillgång som gått bäst, i det här fallet aktier.

Det blir också tydligt att ju mindre lika korgarna är desto mer värt är det att få avkastningen på den som gått bäst. Tekniskt uttryckt kallar man det för att korrelationen mellan korgarna är låg. Om korg A hade 50 procent aktier, 25 procent råvaror och 25 procent räntor medan korg B har 52 procent aktier, 24 procent råvaror och 24 procent räntor ska det väldigt mycket till för att skillnaden i avkastning ska bli speciellt stor. Korrelationen mellan korgarna sjunker ju mer man varierar vikterna i korgarna under förutsättning att inte korrelationen mellan de ingående tillgångarna är ett. I klarspråk; om aktier, råvaror och räntor i vårt fall skulle röra sig på exakt samma sätt spelar det ingen roll hur man varierar vikterna i korgarna. Då kommer avkastningen i alla korgar vara densamma oavsett hur man varierar vikterna. Det leder oss till att korrelationen mellan korgarna kan minska genom att korrelationen mellan de ingående tillgångarna är låg. Ju mindre de olika tillgångarna i korgarna samvarierar desto mindre behöver man förändra korgvikterna för att inte avkastningen på alla korgar ska bli ungefär densamma.

Även om du vill att en korg ska kunna stiga kraftigt utan att alla andra gör det (dvs att korrelationen mellan korgarna är låg) så vill du att korrelationen inom korgen ska vara hög. För att ta extremfallet; säg att en korg består av bara två tillgångar som var perfekt negativt korrelerade, dvs om en stiger med 1 procent så faller den andra 1 procent (ett dåligt exempel kanske skulle kunna vara en A och en B aktie i samma bolag). En sådan korg kan inte skapa någon avkastning alls och är meningslös. Bättre vore förstås om en korg bestod av en enskild aktie, dvs dess avkastning ”smetas inte ut” av andra tillgångar.

En optimal portföljobligation skulle förstås ha 100 procent av olika tillgångsslag i olika korgar; 100 procent aktier, 100 procent råvaror etc. Samvariationen mellan korgarna skulle minska jämfört med om vikterna var lägre och fler tillgångar var i varje korg. Samtidigt skulle ”korrelationen” inom korgen vara 1 eftersom det bara finns en tillgång.

Detta med korrelation kan kanske upplevas som lite komplext och faktum är att den option som skapar tillväxtdelen i en portföljobligation utvärderas inte bara utifrån vilken volatilitet den har men också utifrån den s.k implicita korrelationen. Med det avses vilken korrelation mellan tillgångarna och korgarna som ligger i optionens pris.

Det gäller dock att se upp med att göra det för krångligt för sig; det viktiga när du utvärderar en portföljobligation är att den fina egenskapen att du får avkastning på det som gått bäst är värd något. Det är den bara om inte avkastningen på alla korgar blir i stort sett densamma oavsett hur de ingående tillgångarna går. Det i sin tur sker om antingen vikterna bara ändras marginellt mellan de olika korgarna eller om tillgångarna som ingår i korgarna i stort sett utvecklas likadant.

Spridning
 
friskrivning

Friskrivning

 

Materialet i analysen har sammanställts från källor som Cardano AB bedömer som tillförlitliga. Vi tar dock inte ansvar för eventuella felaktigheter eller avvikelser. Analysen ska ses som del av ett beslutsunderlag men bör aldrig användas isolerat för ett investeringsbeslut. Analysen utgör inte investeringsrådgivning då den inte på något sätt tar hänsyn till kundens individuella situation. De sannolikheter som dokumentet beskriver är härledda från de i produkten ingående komponenterna och bygger dessutom på konventionella antaganden om t.ex lognormalfördelade avkastningar. Sannolikheterna är dessutom beroende av den antagna driften i den underliggande varan. Dessa siffror ska därför ses som en vägledning, inte som anspråk på en exakt sanning.

kontakt

Kontakt

 

Telefon: 070 517 04 74
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Copyright 2011-2018 Cardano AB. Alla rättigheter reserverade. Skapad av Memoria Konsulting